Travaços 1926-2002
Travaços var den stora dirigenten av de fem violinos. En hel generations stora idol. Han var den första riktiga nr. 10 i den portugisiska fotbollen. Han var den första portugisen att bli uttagen i en europeisk landslag 1955. Därav sitt smeknamn Zé da Europa!

Travaços föddes den 22 februari 1926 i Lissabon. Han bodde sin första år på samma ställe som många år senare byggdes en del av den gamla José Alvalade. Som tonåring så spelade han i CUF, där han hade fått ett lärlingsjobb som 16 åring. Han dolde aldrig att hans lag var Sporting och hans stora dröm var att få dra på sig den grönvita tröjan. Som 16 åring gjorde han sitt första försök i Sporting och visade upp sig, dåvarande tränaren sa till honom ”Åk hem och ät mycket potatis!”

De efterföljande fyra åren spelade han med CUF och utövade friidrott hos Sporting, han sprang 100 meter på 11 sekunder. Allt mer övertygad om att han kunde spela i den högsta ligan vart han entusiastisk över FC Portos intresse 1945, i hopp om ett bättre liv. Hans enda tveksamhet var drömmen om att dra på sig den grönvita tröjan. Han krävde 20 000 samt ett hus av FC Porto för att skriva på för dem. När Sporting insåg att FC Porto visat intresse så började man att röra på sig. Det första man gjorde var att mer eller mindre ”kidnappa” Travaços under 15 dagar, det enda gången han tilläts visas ute var när han skulle springa 100 meter för klubben. Allt för att undvika flera samtal med FC Porto. Men FC Porto lyckades i sin tur att ”kidnappa” Travaços och förde honom till Porto där han gömdes på ett hotell. Men rädslan var så stor att Sporting skulle hitta honom gömdes han hemma hos en stor Porto supporter. Under två veckor i ett folktomt stad så fick Travaços tid att tänka efter vad som höll på att hända, bestämde han sig för att ge Sporting för tur.

Äntligen kom den stora dagen 8 september 1946 då han som 20 åring fick för första gången dra den grönvita tröjan på sig i en träningsmatch mot V Setúbal. Det var i denna match som för första gången de fem violinos spelade tillsammans. Den mest framgångsrika offensiva lagdel i portugisisk fotboll hade inlett sin väg till historieböckerna.

Travaços behövde inte vänta länge för att bidra med tre mål i sitt första derby mot Benfica, en match som Sporting vann med 6-1, det skede den 16 februari 1947. Här började han bli en idol för Sporting supportrar. Totalt skulle han spela hela 454 matcher och göra 182 mål.

Efter säsongen 54-55 när han inlett sin semester fick han ett telegram där det stod att han blivit uttagen till den europeiska landslaget som skulle möta mot England i en match i Belfast. Han trodde inte att telegrammet var sant, och trots att han sedan fått en bekräftelse så ville han inte tacka ja, han hade inte tränat på ett tag och han var rädd för att det inte skulle gå bra. Men han övertalades bland annat av sin fru att åka. Den 13 augusti 1955 skrev han in sig i historieböckerna som den första portugisen i ett europeiskt landslag. Han gjorde storsuccé och när han återvände till Portugal möttes han som en nation hjälte.

1952 var året som skadorna började dyka upp. Inför en landskamp mot Argentina så gick hans menisk sönder, på den tiden kunde en sådan skada tvinga spelare att avsluta sina karriärer. Travaços fick hela säsongen 52-53 förstörd. Ytterligare två gånger under sin karriär drog han på sig samma skada. Kultfigur i Alvalade så visade han prov på inre styrka och kom tillbaks alla gånger.

Alla sagor har ett slut och även Travaços saga i Sporting fick ett slut då han som 33 åring gjorde sin sista match med Sporting tröjan, i en cupfinal 1959. Efter det fick han ett tränar jobb i Sporting. Efterhand så vart han sjuk och hans sista besök i gamla Alvalade den 23 december 1998, på vägen till ett sjukhem så stannade man i Alvalade för en sista besök, han mottogs av spelartruppen i omklädningsrummet med en stående ovation. Den 12 februari 2002 mottogs nyheten att Zé da Europa hade avlidit med stor sorg bland Sporting supportrarna.

Namn: José António Barreto Travaços
Föddes: 22/2/1926
Dog: 12/2/2002
Position: Offensiv mittfältare
Portugisisk ligamästare: 8 ggr (46-47,47-48,48-49,50-51,51-52,52-53,53-54,57-58)
Portugisisk cupmästare: 2 ggr (47-48,53-54)
A-landskamper: 35 matcher och 6 mål

Jesus Correia 1924-2003
António Jesus Correia blev en Sporting ikon pga att han bland de fem violinos var den som mer kunde efterlikna varför Sporting Clube Portugal grundades en gång i tiden. Nämligen i anseendet att han inte enbart spelade fotboll. Han utövade även rullskridsko hockey.

Jesus Correia föddes den 3 april 1924, i en av förorterna vid namnet Paços de arcos. Han älskade två sporter som han levde emellan. Han var en erkänd duktig rullskridsko hockeyspelare när han kom till Sporting inför säsongen 43-45, efter att ha spelat två säsonger med Paços de arcos. Första månaderna fick han tillbringa med reserverna då han hade en mer erfaren Adolfo Mourão som var tränarens första val. Men Jesus Correia skulle få sin chans den 23 januari 1944, då Peyroteo var skadade fick Jesus Correia ersätta lagets målkung. Trots att hans riktiga position var ytter (höger) så fick han spela som anfallare i den matchen, det vart succé på en gång, han gjorde två mål i 6-0 segern över V Guimarães.

Det finns massor med historier om Jesus Correia, jag väljer att berätta enbart två av dem. Den första var 1946, i en avgörande match fick Sporting sin målvakt skadad, på den tiden fanns det inga avbytare, så Jesus Correia vart vald att ställa sig i målet. Fram till paus så var det en skräckslagen Jesus Correia, han lyckades på något mirakulöst sätt rädda en boll precis innan halvtid. Under halvtiden så lyckades han att övertala de ansvariga om att han behövdes på mittfältet mer än i målet, han fick sin vilja fram och ersattes av en annan spelare, det sades att Jesus Correia kom ut till andra halvleken betydligt lugnare. Den andra historian är om hans största match i karriären. Sporting åkte till Madrid för att möta A Madrid 1948. Man kan lugnt säga att Jesus Correia hade en bra eftermiddag då han gjorde Sportings alla sex mål i seger matchen med 3-6.

Jesus Correia hann inte spela allt för många landskamper, han hann med 13 stycken, på dessa gjorde han tre mål. Den mest minnesvärda landskampen är Portugals första seger någonsin mot Spanien, 4-1 slutade den matchen.

Jesus Correia tvingades av Sporting när han var 28 år gammal att välja mellan fotboll och rullskridsko hockey. Jesus Correia hade spelat fotboll i Sporting och rullskridsko hockey i Paços de arcos fram till dess. Sorgligt nog så valde han rullskridsko hockey och avslutade sin fotbollskarriär i Sporting vid 28 års ålder. Den 5 oktober 1952 spelade han sin sista match med den grönvita tröjan. Totalt spelade han 159 ligamatcher för Sporting och gjorde otroliga 131 mål på dessa ligamatcher. Värt att notera är att Jesus Correia hade lika stor framgång i rullskridsko hockey som i fotbollen, han vart mästare ett flertal gånger, både med sin klubb, men även med Portugals landslag vann han både EM och VM ett flertal gånger.

Jesus Correia var den sista av de fem violinos att dö, han dog den 29 november 2003.

Namn: António Jesus Correia
Föddes: 3/4/1924
Dog: 29/11/2003
Position: Ytter
Portugisisk ligamästare: 7 ggr (43-44,46-47,47-48,48-49,50-51,51-52,52-53)
Portugisisk cupmästare: 3 ggr (44-45,45-46,47-48)
A-landskamper: 13 matcher 3 mål

Albano 1922-1990
Albano Narciso Pereira var kanske den av de fem violinos som det pratades minst om. Han föddes 21 december 1922 i Seixal. Han hade en dröm som liten och det var att få spela för Sporting. Drömmen förverkligades säsongen 43-44.

Efter att ha gjort hela sin ungdomskarriär i sin stads lag, Seixal, så fick han säsongen 43-44 sin dröm uppfyllt när han fick dra på sig den grönvita tröjan som han drömt sedan han var en liten knatte. Dock så hade han inte vem som helst som konkurrerade om en plats i startelvan. Han hade den mer erfarna João Cruz, som var en av de tidiga fem violinos. Men hans ungdom hans talang och hans snabbhet förde honom till startelvan 43-44. Han skulle lämna klubben först 13 år senare.

Hans stora egenskaper var att han var vänsterfotad, något som på den tiden inte hörde till vanligheterna. Han hade en grym teknik och hans dribblingskonster blev samtalsämne, men främst vart han känd för sin snabbhet. Alltid placerad vid sidlinjen och redo att sätta fullt fart mot kortlinjen. Han var en erkänd taktisk spelare, han visste vad han var bra på och framför allt så visste han mycket väl vad som förväntades av honom. Och det var inlägg till anfallarna. Han hade en sällan skådat förmåga att slå precisa inlägg. Han gick även ofta fram till kortlinjen för att sedan slå korta inlägg snett inåt till en alltid redo Peyroteo. Samspelet de emellan var så pass att de visste precis vad den andra skulle göra innan de själva visste om det.

Albano var med tanke på sin position även en bra målskytt, på sina 443 matcher med den grönvita tröjan gjorde han hela 252 mål, för en ytter måste det anses vara en ansenlig summa.

Av de fem violinos så var Albano den som hade en mindre lyckad landslagskarriär. Han gjorde 15 A-landskamper, 3 mål hann han med, men han var med bara i en enda seger, hela nio förluster och fem oavgjorda.

Den 29 juni 1957, 13 år efter sin debut var det dags för hans sista match med den grönvita tröjan, 35 år gammal så fick han en mycket välförtjänat hyllningsmatch. Han dog 1990.

Namn: Albano Narciso Pereira
Föddes: 21/12/1922
Dog: 5/3/1990
Position: Ytter
Portugisisk ligamästare: 8 ggr (43-44,46-47,47-48,48-49,50-51,51-52,52-53,53-54)
Portugisisk cupmästare: 4 ggr (44-45,45-46,47-48,53-54)
A-landskamper: 15 matcher och 3 mål.

Peyroteo 1918-1978
Alla stora lag har sin speciella målskytt. Peyroteo var den stora målskytten för Sportings ”Dream Team Os 5 Violinos”. Han är än idag och kanske för all framtid, den spelaren i världen som har den bästa målsnittet (1.68 per match) i ligamästerskap.

Peyroteo föddes den 10 mars 1918 i Humpata (Angola). 1937, 19 år gammal, anlände han till Lissabon, han hade tackat ja till Sporting, efter att ha insett hur stor ambition klubben hade. Tanken var att han under första säsongen skulle spela med reserverna för att anpassa sig till laget. Men allt gick fortare än väntat och vid tillfället man hade tänkt sig att han skulle debutera hade han redan hunnit med att spela 14 matcher av säsongen 37-38 och gjort ofattbara 34 mål, och på det sättet bidragit mycket till klubbens sista seger i Campeonato de Portugal.

Men sagan hade kunnat ha tagit slut redan första dagen när han presenterades för resten av truppen, då en rasistisk kommentar från en av spelarna gjorde Peyroteo tveksam på om han ville stanna. Som tur var så reddes det hela upp och den otroliga sagan kunde ta sin början.

Peyroteos karriär är ett rekord efter det andra. Han har rekord i flest mål mot Benfica (64 mål), mot Belenenses (65 mål). En annan rekord är hans nio mål i en 14-0-seger över Leça. En bedrift han var nära att göra om mot Boavista då han gjorde åtta mål i 12-1-segern. Totalt gjorde Peyroteo 197 matcher i ligan och otroliga 331 mål. Totalt gjorde han i den grönvita tröjan 529 mål. Totalt under 1937 till 1949 gjorde han 693 mål.

Det tog bara 11 månader för Peyroteo från sin ankomst till Lissabon för att bli uttagen i den portugisiska landslaget. Han gjorde totalt 20 landskamper och 13 mål. Han deltog i Portugals första seger över Spanien 1947, i en match där alla fem violinos deltog.

1949, 30 år gammal skulle han tvingas avsluta sin karriär i förtid pga ekonomiska problem. Han hade ett år tidigare öppnat en sportaffär i sitt namn och affären gick dåligt, så pass att han hade en skuld på 100.000 (5 000 kr), som på den tiden var mycket pengar. Hans enda utväg som han såg var att avsluta sin karriär för att få en hyllningsmatch där alla pengarna skulle gå till honom. På det sättet kunde han betala av hela sin skuld.

4 maj 1957 skulle han bli den första portugisiska spelaren att skriva en bok. En bok där han på 392 sidor berättade om sin karriär.

Av de fem violinos så fick Peyroteo det mest tragiska slutet. När han 1956 spelade för ett veteranlandslag mot Spanien. Hans egna ord om skadan var: ”Jag kände en smärta som gick upp över hela benet, jag klev av för att be den spanska läkaren att titta, men jag hann inte fram. Jag ramlade ner i gräset. Allt detta på få sekunder. Det var slutet!” Han opererades senare i Lissabon, men efter komplikationer så tvingades man att amputera benet. Han fick några år senare ännu en hyllningsmatch av Sporting. Efter många års kamp mot dålig blodcirkulation avled Peyroteo 1978.

Namn: Fernando Baptista Seixas Peyroteo
Föddes: 10/3/1918
Dog: 28/11/1978
Position: Anfallare
Portugisisk ligamästare: 6 ggr (37-38,40-41,43-44,46-47,48-49)
Portugisisk cupmästare: 3 ggr (44-45,45-46,47-48)
A-landskamper: 20 matcher 13 mål

Innan vi går in på var av en av de fem fantastiska spelarna så ska jag göra en liten resumé om hur dessa spelare hamnade i historieböckerna. Dem fem var Peyroteo, Jesus Correia, Albano, Vasquez och Travaços. Deras första match tillsammans fick ett märkligt slutresultat 9-5 seger över Famalicão.

Det var med dessa fem spelarna som Sporting tog den första portugisiska trippeln inom portugisisk fotboll. Från 1947 till 1949. De döptes av journalisten och förbundskaptenen Tavares da Silva till ”Os 5 Violinos”. Andra tider, skulle ni kunna se t ex Ekwall (med all respekt för Ekwall) som svensk förbundskapten?

Trots att Peyroteo avslutar sin karriär 1949, och den framgångsrika ”Os 5 Violinos” får sitt slut, så lyckas Sporting med de andra fyra vinna just den första fyrlingen i portugisisk fotboll, mellan säsongerna 1951 och 1954. Totalt tillsammans gjorde de 1406 mål. Från att Peyroteo (den första av de fem att anlända till klubben) till Travaços (den sista att avsluta sin karriär) så vann klubben 10 av sina 18 liga mästerskap. 60 talet blir långt ifrån lika framgångsrik, men det är ändå säsongen 63-64 som man vinner sin enda europeiska titel.

I landslaget så spelade dem tillsammans några matcher, den match som gick till historien var Portugals första seger (4-1) över Spanien. Men man var också delaktiga till en 0-10 förlust mot England 1947. Samma publik som applåderade de, utbuade de efter matchen. Det portugisiska landslaget bojkottade middagen som lagen skulle äta, då de inte fått betalt som överenskommet. En grej som skulle hända flera gånger i den portugisiska landslaget. Spelarna vart då förhörda av PIDE (dåvarande hemliga polisen). Alla fem kom undan en bestraffning med olika alibin.

Dessa fem offensiva kom upp i hela 123 mål per säsong när de var som bäst i Sporting, ett rekord som står sig än idag och kommer att bli oerhört svårslaget.

Nu kommer det under de närmaste fem dagarna en artikel om var och en av ”Os 5 Violinos”!

Detta är möjligt tack vare min egen källa Pedro Lucas, som har hjälpt mig att skaffa information om dem. Obrigado Pedro! E aos membros da FSCP!

Här hittar vi alla fotbollstitlar som Sporting vunnit.

Inhemska titlar

Campeonato de Portugal (4 títulos)
1922-1923, 1933-1934
1935-1936, 1937-1938

Campeonato Nacional (18 títulos)
1940-1941 , 1943-1944 , 1946-1947 , 1947-1948
1948-1949 , 1950-1951 , 1951-1952 , 1952-1953
1953-1954 , 1957-1958 , 1961-1962 , 1965-1966
1969-1970 , 1973-1974 , 1979-1980 , 1981-1982
1999-2000 , 2001-2002

Taça de Portugal (15 títulos)
1940-1941 , 1944-1945 , 1945-1946
1947-1948 , 1953-1954 , 1962-1963
1970-1971 , 1972-1973 , 1973-1974
1977-1978 , 1981-1982 , 1994-1995
2001-2002 , 2006-2007 , 2007-2008

Supertaça (7 títulos)
1981-1982 , 1986-1987
1994-1995 , 1999-2000
2001-2002 , 2007-2008
2008-2009

Taça das taças(Cupvinnarcupen) (1 título)
1963-1964

Campeonato de Lisboa (18 títulos)
1914/15 1918/19 1921/22 1922/23
1924/25 1927/28 1930/31 1933/34
1934/35 1935/36 1936/37 1937/38
1938/39 1940/41 1941/42 1942/43
1944/45 1946/47

Taça de Honra (10 títulos)
1914/15 1915/16 1916/17 1946/47
1948/49 1960/61 1962/63 1964/65
1983/84 1990/91

Tänkte berätta lite om Sportings historia. För många svenskar är Sporting inte så känd som t ex lokal konkurrenterna Benfica eller laget som kanske är mest känd i Sverige från norra Portugal, Porto, med tanke på alla titlar Porto vunnit sista 20 åren.

Sektioner: 26, 13.845 titlar!

”Vi vill att Sporting blir en stor klubb, lika stor som de stora i Europa.” Med dessa ord invigde José Alvalade dörrarna till klubben 1906. Han valde den gröna färgen för det är hoppets färg.

Sporting är inte bara en fotbollsklubb. För tillfället så satsar man också på friidrott, handboll, futsal, bordtennis, simning, biljard, boxning, brottning, karate och gymnastik, bara för att nämna några. Faktumet är att Sporting ligger två i världen på vunna titlar/tävlingar. Man har vunnit över 13 000 titlar och bara Barcelona är värre i världen. Bland annat hittar vi en OS guld medalj 1984 då Carlos Lopes vann maraton loppet.

Några rekord som Sporting idrottare har eller haft

30:e maj 1981
Fernando Mamede – Europa rekord på 10 000 meter – 27.27,7 (Lissabon, Estádio José Alvalade)
26:e juni 1982
Carlos Lopes – Europa rekord på 10 000 meter – 27.24,39 (Oslo)
9:e juli 1982
Fernando Mamede – Europa rekord på 10 000 meter – 27.22,95 (Paris)
2:e juli 1984
Fernando Mamede – Världsrekord på 10 000 meter – 27.13,81 (Stockholm)
12:e augusti 1984
Carlos Lopes – Olympisk rekord i Maraton – 2.09.21 (Los Angeles)
20:e april 1985
Carlos Lopes – Världsrekord i Maraton – 2.07.12 (Rotterdam)
31:a mars 1990
Dionísio Castro – Världsrekord på 20 000 meter – 57.18,4 (La Flèche)
22:a augusti 2004
Francis Obikwelu – Europa rekord på 100 meter – 9,86 (Aten)

De grön vita listade tröjorna kom först 1928, innan de hade man också grön vita tröjor men uppdelat i två halvor. Anledningen till bytet var under en resa till Brasilien så var Sportings rugby lag tvingade att spela i grön vita listade tröjor, och det vart uppskattad av alla. Så då byte man fotbollströjorna till de nu välkända grön- vita tröjor. I Sverige så spelar t ex Västerås i liknande tröjor, i Skottland är det Celtic och i Ungern är det Ferencvaros.

Då det är fotboll vi kommer att skriva mest om så ska vi nu inrikta oss på den delen av historian. Guldåren för Sporting var under 40 och 50-talet. Under dessa 20 år så vann Sporting 10 av sina 18 mästerskap, under samma tid vann man också 4 av sina 13 cupsegrar i den portugisiska cupen. Mellan säsongen 46-47 till säsongen 53-54 vann man 7 av 8 möjliga mästerskap. Det var under eran av ”Os 5 Violinos” (De 5 violinerna). Det är synd att Uefa kom igång först ett halvdussin år senare med sina europeiska cuper. För under dessa år fanns det inte många lag i Europa som var bättre än Sporting.

Just ”Os 5 Violinos” är värda ett eget kapitel då dem gjorde så mycket för Sporting under tiden de spelade tillsammans. De som gjorde del av ”Os 5 Violinos” var följande spelare: Jesus Correia, Vasques, Peyroteo, Travassos och Albano. De fick namnet ”Os 5 Violinos” pga att de gav stora symfonier på fotbollsplanen under deras tid. Under åren som ”Os 5 Violinos” var som bästa kom man upp på ett mål snitt på 5 mål per match. Rekordet är 123 mål på 26 omgångar, ett svårslaget rekord. De bara inte gav en massa mästerskap till Sporting utan var med i det portugisiska landslaget som för första gången vann över Spanien med 4-1, 1947. Travassos var den första portugis som togs ut i ett Europa lag 1951, som fick mötta England i Belfast.
Ingen av dessa herrar lever längre. Själv har jag haft nöjet att träffa två av dessa herrar, Correia och Vasques, det är nåt som jag aldrig kommer att glömma bort.

Tillbaks till andra utmärkelse som Sporting har inte bara i Portugal men även internationellt.

• Det är inte många som vet, men Sporting var ena laget som spelade första matchen någonsin i nuvarande Champions League, dåvarande Europa cupmästare. Man mötte Partizan Belgrad i en match som slutade 3-3 i Lissabon.

• Ett rekord som Sporting har fortfarande i de europeiska cuperna är 16-1 segern över Apoel från Cypern. Det var en av matcherna på vägen till den enda europeiska titeln Sporting har i fotboll, då man 1964 vann cupvinnarcupen, som inte längre finns. En annan match på vägen till denna titel som vi Sporting anhängare minns med glädje tillbaks är segern hemma mot George Bests Manchester United med 5-0. Efter att ha förlorat borta i Manchester med 4-1. Annars har de stora framgångarna i de europeiska cuperna lyst med sin frånvaro. Sporting var i final i Uefa cupen 2005. Trots att finalen spelades på José Alvalade så lyckades man inte vinna finalen. Jag var på plats i Uefa cup finalen och det är helt klart den negativa sport händelse i mitt liv.

• En annan utmärkelse är Hector Yazaldes säsong 1974. Då han vann skytteligan med sina smått otroliga 46 mål. Ett rekord som står kvar fortfarande både i Europa och i Portugal. Bara Mario Jardel under sin tid i Sporting också var i närheten av detta rekord när han 2002 gjorde 42 mål.

Information:

Officiellt namn: Sporting Clube de Portugal
Grundades: 1 juli 1906
Arena: José de Alvalade
Arenakapacitet: 52 000 personer
Färger Matchställ: Grön – Vit – Svart
President: José Eduardo Bettencourt
Tränare: Carlos Carvalhal
Första Presidenten: Alfredo Augusto das Neves Holtreman (Visconde de Alvalade)
Första matchen: 5-1 förlust mot Cruz Negra (3 februari 1907)
Bäste målskytt inom tiderna: Peyroteo 529 mål.
Svenskar i Sporting: Hans Eskilsson (slutet på 80 talet) och Pontus Farnerud (kom till denna säsong)

Detta var en liten introduktion i Sporting Clube Portugals historia…